Ilse promenad

När det borde garanteras trygghet. Där var och en borde vara synlig och känna sig sedd. Ett krav på vår skola. Där ledarskapet givetvis har stort betydelse. Precis som en tidigare rektor alltid sa; Som rektor ska jag kunna namnet på alla elever, känna till deras familjeförhållanden och ta så många lektionstimmar som möjligt själv.

Nu har samhället förändrats, blivit mer oroligt. Mycket av oron sprids rakt in i varje elev tanke genom sociala medier. Saker oh ting som grasserar men som det också krävs att få tillfälle bearbeta, hantera. Och där skolan är om möjligt en än viktigare arena än förut!

Tragiskt – där alla är förlorare – när vittnen träder fram och beskriver vad som sker i den miljön. I dagens tidning hur en åtta åring i vårt landskap blir slagen och dödshotad. Och om det stämmer – inget stöd kommer från den aktuella skolan. Bedrövad. Ingen, absolut ingen ska vara rädd gå till sin skola.

Diskuteras mycket – i varje kommun – innehållet i skolan, kunskapsmål, lärarrekrytering, ansvar, pedagogik, ekonomi, stora kontra mindre skolor. Åsikterna spretar. Så viktigt inte göra några fel i satsningen framåt. Att hamna fel i unga år kan ge så många miljoners kostnader för samhället och slå sönder den enskildes framtid!

Om det är något vi alla borde kunna samlas kring. Bygga framtiden kring – så borde det vara skolan. Samlingspunkten i samhället dagtid – som kvällstid. Oavsett ålder. Tiderna är förbi då vi hade ekonomi bygga lokaler endast för en enda verksamhet.

En solig söndag, men ändå ganska kylig. Och ju längre dagen gick, ju kyligare. Men borde ändå ha fått på sommardäcken. Åka runt med dubbdäck nu känns inte hälsosamt, sliter på väg som däck och låter dessutom något illa.

Tillsammansmed Nils-Olov hade jag siktat in mig på att gå ut med mamma på promenad under förmiddagen. Men hon låg kvar och väntade på sen frukost och en duschning. För idag skulle Gunilla komma på eftermiddagen och klippa håret. Behövligt och samtidigt något som hon alltid uppskattar. Säkert också Gerd med dit, så blir det dubbelt uppskattat.

Nils-Olov fick istället köra barnvagnen. Och en mycket nyfiken Ilse som var pigg hela promenadvägen. Hon skulle ju sova! Låg där med sitt leende och charmade oss vägen igenom. Växer precis varje dag. Inte minst för hennes skulle måste förskola och grundskolan ge stödet också för henne. Få vara en individ där också.

Kort utflykt till Hyttmarken. Hann inte helt med det jag tänkte mig göra. Men hem och fixade till det – så grejar genomföra det vid nästa utflykt istället. Däremot högst osäkert när så kan ske.

Fick till en ny sporteftermiddag. Vevas varje veckoslut numera. Och speciellt när fotbollen och hockeyn är inne i varandras säsonger. Känslor när de är på högvarv. Och nu anslöt sig Frölunda till att bilda en grupp på två. De två som besegrat Luleå där uppe i norr. Har gjorts av Brynäs – nu också av göteborgarna. Dock först i övertid. Övertag alltså i semifinalspelet till halvnorrmännen.

Söker mig direkt in på Brynäs hemsida. Kanske, kanske något nyförvärv kommit till i såväl herr- som damlaget. Men inga flera, ännu. Och vill naturligtvis ha kvalitet och hjärta på samma gång.

Känslor. Avslutningen på Hammarby matchen på Tele 2 Arena. Avbytare som attackerar linjeman med massor av konstiga utspel. Som också får läktarinnehållet att tända till ordentligt. Med resultat som inkastande av allehanda saker och ting.

Och så förändras veckoslutet alltmer över till en ny spännande vecka. Som precis som alltid annars inleds med en måndag. Möjligheternas dag.

Sudden

Inte varje dag, inte varje veckoslut. Men plötsligt händer det – Nils-Olov och Simone hemma igen. Känns givetvis speciellt och en stilla förhoppning om att det skulle vara mer varaktigt. Och lite speciellt utomhus också. Inte den där strålande vårsolen som vi vant oss vid. Vintern verkar inte helt ha velat släppa taget. Varmgraderna går inte hålla tillbaka men väl hindra de där varaktiga solstrålarna.

Förmiddagsbesök hos mamma. Blev att fixa förmiddags fikat där. Tillsammans med Lena. Utflykt skjuts framåt tills verkliga värmen anlänt. Nybakad mazarinkaka gick verkligen ned.

Lunchtime med Ilse på besök. Svårt koncentrera sig på den egna tallriken när hon är i form och så delaktig med hela ansiktet. Och ständigt pratar och gör sig uppmärksammad.

Förtroendefullt. Att få vara med och dela andras lycka. En verklig höjdare under eftermiddagen. Brudpar att förena med bakgrund från Sverige och Italien men med möte i Nya Zeeland. Och så positivt de blickade framåt. Två tydliga möjligheter; Nya Zeeland eller Årsunda! Insiktsfullt. Och naturligtvis bara gratulera dem till.

Tar emot mailet från Anna. Insiktsfullt. Blev ett tufft konstaterande att missa elitplatsen i SHL. Bygger redan för återtåget. Och med stöd från Sveriges klokaste kommunstyrelseordförande kanske det inte är någon omöjlighet. Klart vi vill ha upp Mora igen i rampljuset. Hockeyn hör hemma i Gästrikland och Dalarna.

Hemma igen. Där uppe. Leksand Stars. Troligen firade de hela natten och hela dagen idag, veckoslutet. Ska det firas, så ska det göras ordentligt. Stora daladansen – den går. Och jublet från hela hockey Sverige hörs överallt.  

När pucken byttes mot bollen. Mot kulan i luften. Som den gjordes i Sundsvall så fick Malmö FF vända åter poänglösa. Trots alla sina miljoner på banken. Även här upplever jag att stora delar av Sverige applåderar.   

Svårt bara låta matchen rulla på utan att visa intresse. Sjätte denna gång. Oskarshamn vs Timrå. Och den vandrade iväg till ett sudden death. Igen. Då hemmalaget avgjorde. Nu väntas en helt avgörande fight måndag kväll. Skulle Oskarshamn ta sista steget var det årtusendets största överraskning. Ett steg som etablerade hockey-Sverige säkert inte skulle applådera. Nervöst, spännande är bara förnamnet.

Vid Siljans strand

Sagan Leksand signerat Sanny Lindström;

”Det Roger Melin framför allt har gjort är de mest självklara sakerna för en ledare men som i jakten på vinster lätt kan glömmas bort. Roger pratar med spelarna, säger hej när de kommer på morgonen, frågar hur de mår och jobbar mycket med kommunikation med varje spelare och därigenom skapat ett förtroende och lugn.

Med sin prestigelöshet har han involverat sina assisterande tränare Jens Nielsen och framför allt Christer Olsson mer och fått dem att vara mer auktoritära och ansvarstagande, något som hjälpt gruppen.” Med andra ord tillitsbaserat ledarskap. Borde vara självklart år 2019. Inte det kontrollerande, utan istället det som lyfter medarbetarna, i det här fallet spelarna och hela föreningen.

Blandning lagstadgade krav och målsättning bli bättre. Sprida säkerhet och trygghet i samhället. Väldigt mycket som räddningstjänsten står för. Också kopplat till kostnader. Informativt möte inom direktionen. Och fick möjlighet dressa med många egna frågor. Också för att kunskapa mig själv. Stundom orolig – är det bara jag själv som inte känner till svaren på alla de här frågorna? Komplicerad men också oerhört utmanande uppgift. Ser redan fram mot kommande möte. Där en heldag kommer bidra till en fördjupning. Får ha förtröstan att vi har en beredning som klarar av att styra skutan. Kommer få visa att de klarar av att hantera sin uppgift.

Bäst ha framförhållning. Betalade bort mammas fotvård, efter beställt densamma. Vet att den betyder en hel del. Och då ska hon naturligtvis ta del av densamma. En självklarhet.

Inte missa. Plocka ut det där som måste till vid morgondagens borgerliga vigsel. Utgår från att det blir bra, minnesvärt för oss alla. Känns alltid om det är bra, bättre, eller till och med bäst.

Känner att jag måste vara med lite kring framförhållning. Det där med mat, när nu Nils-Olov och Simone lovat komma hemöver fredag kväll. Gäller fira varje sådan tilldragelse. Så svårt övertala dem att bättre hemma än leva så pass långt bort. Och inkluderas dessutom omständigheter så borde valet vara självklart!

En alldeles speciell dag. När snöovädret dragit in över oss igen. Helt fel datum men en realitet. Marken färgas vit, blir kvar, trots att det också blir mycket blött. Ur led är tiden.

Drama. Det som utspelade sig i Mora. Släng dig i väggen Gustav Vasa. Hockeyn när den är som hetast. Utan alla former av skidor. Men med skridskor som ristar djupa skär i den blanka isen. Kroppar som möts, revben som knakar. Röster som skriker, sjunger, dramatiska tonarter. När spänningen är som högst och idrotten som mest spännande. Anna Heds puls hörs ända hit. Mora kommuns framtid som står på spel. Ändå blir det en ny dag i morgon – hur som helst.      

AOUM

AOUM. Kryptisk förkortning. Men med viktigt innehåll – Arbets- och utbildningsmässa. Som fyllde hela Göransson Arena. Och då handlade det verkligen om hela hallen. Kul också att så många hittat dit och fick råd, stöd, kontakter, idéer kring sina personliga framtidsbyggen. Norrlands största arbets- och utbildningsmässa!

Djupt imponerad då hela skapelsen signerats från kommunens egen arbetsmarknadsförvaltning. Fast inte direkt överraskad. Har haft uppfattningen klar för mig sedan lång tid tillbaka. Där existerar samarbetet fullt ut. Alla synliggörs och arbetar som ett lag. Tillitsbaserad ledning. Det som gör skillnad.

Egna erfarenheter. När arrangemang skapas så måste det finnas medarbetare som inte är rädda arbeta, oavsett när på dagen, kvällen eller t o m andra tider ändå! Vanligtvis läggs det hela ut till extern part som mot betalning fixar tillställningen. Men här; gör-man-det-själv.

Ser fram mot utvärderingen. Med stor förhoppning att alla som kommit dit också påverkas till att hitta sina egna vägar framåt. Det meningsfulla, tydliga mål.

Stor förhoppning samma arena längre fram. Nu när Saik bandy verkar gripa tag i sin egen verksamhet. På allvar. Styr upp ett havererat fartyg. Men också börjat fylla på i laguppställningen för säsong 19/20. Då viktigt få med Daniel Berlin i laget. Världens bäste bandyspelare och den som alla lag skulle vilja byggas kring. Går det nu landa Erik Säfström också så är ett verkligt lagbygges axelparti på plats.

Musikstyckena registrerade. Danne ringt och vi avtalat ett möte i en radiosändning kring Minnen och Musik. Kör det till veckan! Blir säkert en erfarenhet rikare.

Erfarenhet rikare. Knappast. Så himla svårt ta person på allvar som skickar mail bakom ryggen. Konfrontera eller let-it-go? Alltid en avvägning. Vill samtidigt inte hamna i samma låga nivå.

Några sena eftermiddagstimmar. Inte mitt bästa gebit. Hann i alla fall med några fönster uppe i Hyttmarken. Vill bidra efter egen förmåga. Och om den inte är så hög, så hamnar den i varje fall inte helt i botten.

Kvällspromenad söderut. Alla dessa svanar som samlats. Plus rådjuren runt om. Lugnt stilla, naturskönt. Bara låta intrycken av den analkande sommaren strömma in. Livet är alldeles för gott för att inte leva fullt ut. Är man blott öppen mot andra så är de flesta också öppna och trevliga åter. Tog intryck från Martins arbete med sitt gäng. Börjat hända där borta som boulebanan kommer växa fram. Anders biträtt med sin lilla grävare. För att plocka bort stubbarna. Och så snart dags för Roland komma med sin traktor och göra bädden klar att bygga vidare på. Och därefter hinderbanan som kommer poppa upp. Målen på planen, sittplatserna, borden och pallboxarna runt äldreboendena. Också här; avdelning imponerad!  

Det är i mötena som alla växer. Att vara medskapande! Hur duktig du än är som frisör kan du inte klippa någon som inte är där. Ta hjälp av kommuninvånarna för att lösa problemen. Lös det inte åt dem.

Klippte ned Oskarshamn i match nummer fem. Timrå tog en välbehövlig vinst. Förnyat förtroende i SHL verkar inte längre så långt borta.

Lååång onsdag

Tidigt denna morgon när jag sover sött. Så väcks jag inte av en fågel men istället av en ilsken signal. Eller rättare – jag var vaken så där tidigt. Som jag vanligtvis är om jag är rädd att sova över – när jag ska upp tidigt. Måste ju ha hela morgonen att verkligen rå om mig själv med all tillsyn. Dusch, laga riklig frukost, läsa tidning – noga. Och hinna in till resecentrum, hinna med tidig buss, och därefter tåg från Gävle. Kungliga huvudstaden kallar. Schangdobelt.

Sveriges Kommuner och Landsting. Varit där antal gånger. Just på de årliga demokratidagarna. Många inlägg at verkligen tänka sig in i. Hur viktigt det är att respektera sina kommuninnevånare. Inkludera. Aldrig komma med klara utredningar och försöker få till dialog runt. Det är blott ett effektivt sätt att skapa missnöje. SKL har t o m en lathund hur vi borde jobba, men ändå blir det dikeskörningar. Alldeles för många.

Samma konferens. Digitalisering utan att kunna skala bort administration? Digitalisering enligt statliga organ – för centralisering. Eller för att nyttja möjligheterna – decentralisering. Borde vara naturligt att begåvat förstå vad det innebär för att göra landet rundare, för att ge hela Sverige möjlighet att växa.

Hemifrån besked över sms. Punktering vänster fram. Fast inte mycket jag kan bidra med själv på avstånd. Gick ju låna bil istället, över dagen. Gäller köra med insikt att det handlar om trafikövervakningsvecka. Däcket fixades sent. Martin biträdde ypperligt.

Kullerbytta. Inser att idag måste det handla om tillitsbaserad styrning. Och så kommer fram berättelse om mail som i grunden är diskvalificerande. Besviken? Knappast, säger egentligen så mycket. Avslöjande. Men funderar en hel del över om jag egentligen är överraskad.

Kul få det där andra samtalet. Glatt uppstånden efter sitt långa firande. Och hördes verkligen på rösten. Bubblande glad var det raka vägen att ta sig iväg och sjunga ut.

Skillnad mot föregående kväll. Knappast. Handlar ju närmast enbart om ett ting just nu. Slutspel i SHL. Kval till SHL. Kittlande spännande. Ikväll Färjestad in i semifinalspelet. Och i Slaget om Siljan plockade Leksand hem tredje segern. Mot enda segern som Mora har i sitt bagage. Bäst till fyra är det avgörande talet. Där strålkastarljuset väntar, plus alla de där miljonerna.

Fortsättning följer. Redan i morgon kväll. Timrå vs Oskarshamn. Omöjligt är ordet. Omöjligt slita sig från TV rutan.